Otillgänglighet är diskriminering!
2010 gick tiden ut för Regeringens funktionshinderplan, Stockholm skulle vara världens tillgängligaste huvudstad och ett medborgarskap på lika villkor skulle äntligen vara verklighet för personer med funktionsnedsättningar. I samband med Marschen för tillgänglighet 2010, STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige, Kulturhuset och projektet Ta Plats arrangerade Independent Living Institute konferens, seminarum och mingelkväll i Kulturhuset. Vid evenemanget delade vi ut Anti-Apartheidpriset i Sverige till Mats och Kjell Winberg.
Priset bestod av en resa till Barcelona. En stad som arbetar systematiskt med att skapa tillgänglighet. Längst ner på den här sid finns bilder från Barcelona – något för den ressugne att drömma om och kanske en inspiration för våra politiker.
Klicka här för att läsa om Barcelonas tillgänglighetsarbete.
Klicka här för att läsa Mats och Kjell Winbergs reseberättelse.
2010 kom – och gick. Av löftena blev det som vanligt inget. Regeringens utredning om ett eventuellt diskrimineringsförbud mot brist på skäliga anpassningar gick ut på remiss efter sommaren. Independent Living Institute besvarade utredningen tillsammans med Marschen för tillgänglighet och STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.
Klicka här för att läsa vårt svar i sin helhet.
Lördagen den 4:e juni går Marschen för tillgänglighet av stapeln igen –för nionde gången. I snart ett decennium har funktionshinderrörelsen marscherat för att otillgänglighet ska erkännas som diskriminering. Marschen sprider sig över landet, i år planeras aktiviteter på 32 orter. Så marscherar vi igen för vår medborgarrätt medan politikerna ägnar sig åt PR och kostnadsberäkningar. Det svenska hyckleriet skiner välpolerat. Mycket litet är nytt under solen.
Barcelona
Kataloniens huvudstad Barcelona är Spaniens näst största stad med över fyra miljoner invånare. Barcelonas historia sträcker sig ända tillbaka till Romarrikets tid. De gotiska kvarteren, Barri Gòtic har byggnader som kan dateras tillbaka till den tiden men också många medeltida byggnader. Arkitektur och design har satt spår i stadsbyggnationen och den Katalanska modernismen (ca. 1885-1950) är ett viktigt kulturellt arv. Barcelonas arkitektur är kanske främst känd på grund av Antoni Gaudí som bland annat ritade kyrkan Sagrada Família, den fantastiska parken Parc Güell och privatresidenset Casa Milà. 1999 tilldelades staden RIBA:s (Royal Institute of British Architects) guldmedalj. Detta är enda gången medaljen delats ut till en stad och inte till en individuell arkitekt eller grupp av arkitekter sedan prisets instiftande 1848. Barcelonas tillgänglighetsarbete tog fart efter staden arrangerat de Olympiska Spelen och Paralympics 1992. Enligt Francesc Aragall, en av huvudpersonerna bakom arbetet, ligger stadens framgång med arbetet i att det sker systematiskt.
Barcelonas fantastiska strand är tillgänglig för alla. Via stora breda ramper i betong och gatsten är det lätt att rulla ner till sanden. Gångbanor i trä är utlagda på sanden. Betongplattor är gjutna fram till strandkanten. Barcelonas känsla för design är också närvarande i stolar av gjuten betong i olika former där det går att sitta ner och vila medan man tittar ut över vattnet.
I Barcelonas tunnelbana är fyra av fem stationer tillgängliga via hiss. Ledstråk i golvet leder fram till hissen och finns också utmed plattformen. Tunnelbanevagnarna har små ramper som glider ut när dörrarna öppnas. De täcker kanske inte alltid höjdskillnaden men tar bort mellanrummet mellan vagn och plattform. Inne i vagnen finns utmärkta platser för rullstolsanvändare. Stadsbussarnas hållplatser har plats utmärkt på trottoaren så att busschauffören kan stanna så dörren är i rätt läge. Under bussdörren finns en ramp som glider ut och sedan lägger sig så rullstolsanvändare kan rulla på. Det finns särskilda rullstolsplatser på bussarna också.
